Min Vätternrunda!
Ja vad ska man säga om den?
Jag körde upp i torsdags och installerade mig i husvagnen på campingen. Cykla ner till Motala för att hämta nummerlapp och suga in stämningen lite grann. Nu åkte jag upp helt själv och jag är en sådan person som har svårt att ta kontakt med människor som jag inte känner. Så där gick jag själv och försökte ta till mig allt som fanns där! Väl när jag hade hämtat ut lappen, så kände jag att cykla tillbaka istället för att stanna kvar.
Tillbaka i husvagnen så grillade jag lite och satt i husvagnen och kolla på lite serie och käkade. Somnade ganska tidigt och satte klockan på 6 för att jag ville inte sova så länge, ville kunna ta en lite lur på eftermiddagen så man inte var helt slut när kvällen kom. Tyvärr så somnade jag om och sov till 9 istället!
Sov en liten stund på eftermiddagen och tog det lugnt hela dagen! Kollade på mina tyska grannar som också kom i torsdags. De började med att putsa sina cyklar när de kom och hela lördagen smorde de och putsa och feja på dessa! Jag skulle nog ha gjort lite mer förberedelse med min utrustning.
När kvällen börja komma så började jag fixa min utrustning och sätta på sadelväska och ramväska på min cykel. Lägga fram kläder som jag skulle ha på mig på sängen. Sen kollade jag på ett avsnitt till.
Oj nu blev klockan ganska mycket och jag gjorde mig redo att cykla ner till starten. Väl nere i centrum där starten går så inser jag att jag hade glömt nummerlappen som jag ska ha på mitt bröst. Cyklar tillbaka till husvagnen igen och sätter på lappen och återvänder till starten. Hade gått om tid ändå och kom ner en kvart innan jag skulle starta. Tittar ner på min ramväska som är ganska full med lite godis och powerbank med tillhörande sladdar. Dragkedjan har gått i sönder! Det var bara packa om allt till sadelväskan och se glad ut! Nu inser jag också att jag har glömt extra slang och däckverktyg i husvagnen. F-n vad gör jag? Det var inget att be om utan hoppas på turen att jag inte skulle få punka på vägen, hann inte att cykla tillbaka och hämta grejer nu. Nu är det 10 minuter till min start!
Starten går och det har mulnat på rätt mycket. 10 minuter går och det börjar stänka! Jag tänker, ska jag ta på mig regnjackan som jag har och förlorar denna klunga på en gång eller ska jag vänta och se hur vädret blir om liten stund. Väntar en liten stund men regnet ökar och jag stannar och tar på mig regnjackan som fungerar mer som en vindjacka! Cyklar fatt klungan igen och stannar där en lite stund.
Hittar en ny klunga och cyklar med dem till första depån i Ödeshög. Blir av med dem där och hittar ingen ny klunga. Cyklar själv i detta regn och motvind. Börja känna i mitt knä innan jag kommer fram till Ölmstad och funderar vad har jag gett mig in på? Detta är inget trevligt, med regn och motvind! Kommer på bättre tankar och cyklar ner till Jönköping och funderar på att bryta där. Går in och äter lite och kommer ut igen. Nu har det slutat regna och jag får ny lust att cykla vidare! Nu känns det i mitt knä och min nacke ganska mycket. Men jag vill ändå inte ge upp efter 10 mil, det är alldeles för lite.
Tycker faktiskt inte backen upp ifrån Jönköping är så farlig som många har påstått. Den backen går faktiskt ganska lätt för mig. Det måste vara potatismoset och köttbullarna som har gett mig så mycket extra energi! :) Upp till Fagerhult går det ganska lätt.
Efter Fagerhult går det tungt igen och fram till Hjo har jag lust att bryta många gånger. Medan jag cyklar så kör en föjebil upp bredvid mig och undrar om det går bra! Jag vill inte bryta så jag svarar att ens så länge går det fint. Precis när de körde iväg så tänkte jag varför sa jag så! Ville ju bryta! Väl framme i Hjo och lite mat i magen igen så hoppade jag på cykeln och fortsatte till Karlsborg. Nu hade jag väldigt ont och varje tramptag gjorde det ont i knäet. Och min whiplash nacke gjorde sig till känna om man säger så, ganska kraftigt!
Cykla in i Karlsborg och gick på toaletten och bestämde mig att jag skulle bryta. Det var ett svårt beslut som jag kan ångra lite grann ändå. Men jag tror inte att jag hade klarat till nästa depå. Det underlättar at bryta i en depå än utmed vägen.
Om jag hade haft en cykelkompis med mig så hade jag nog kunnat fixat hela rundan. Då hade man inte behövt kämpat själv så mycket som jag har fått göra! Men kanske nästa år! Vi får se! Jag har inte tappat sugen på att fixa rundan i alla fall! :)